10 år av liv

Det har gått 10 år. Ja, ganska exakt 10 år har det gått sedan jag stapplade gatan fram med en käpp i ena handen och en syrra i den andra. Bakom gick pappa, lite oklart varför, men jag tror att han gick där för att han var stolt. Jag vet däremot varför han inte gick bredvid. Det var för att han dragit någon tråkig vits om att det ju inte gjorde så mycket om jag ramlade eftersom jag ramlade mjukt (med hänsyn till min kroppsstorlek samt snön). Jag som just lärt mig att gå någorlunda igen efter några månaders intensiv träning uppskattade inte hans skämt. Så han fick gå bakom.

Så där stapplade jag fram, bredvid syrran och framför pappa. Det var någon dag före julafton, och vi var på väg hem till min neurolog, Jan, han som räddat mitt liv. Jag ville visa upp att jag kunde gå hjälpligt, och så ville jag ge en present, och tacka för allt han gjort. Innan hade familjen och jag funderat mycket på vad han skulle få. Vad skulle jag ge som tack för mitt liv? Det var inte lätt, förslagen var många men inget kändes rätt. Det närmaste vi kom var nog en kristallvas mn det hade jag ju inte råd med:). Så till slut bestämde jag mig för att köpa gott vin som han skulle kunna avnjuta tillsammans med sin fru. Jag hade även gjort egen glögg, starkspritsglögg med extra sprit. Presenterna blev väl ingen succé eftersom det visade sig att han inte dricker alkohol, det är tur att det ä tanken som räknas...(och i tanken hade han ju redan fått resor och blommor och kristallvaser). Jag tror dessutom att den bästa presenten han kunde få, och som han ju fick, var att se mig komma gående gatan fram, stapplande men ändå gående. Han kom utrusande på gatan, livrädd för att jag skulle ramla, och han log stort och stolt (precis som pappa bakom oss).

Nu har det alltså gått 10 år. Jag, som trodde att jag skulle dö innan julen 2004 sitter här än, i högsta grad levande. Och vilka år jag har haft! Tack för det läkarvetenskapen. Tack till allra bästa Jan!

De här 10 åren har jag fått uppleva kärlek, och hjärtesorg. Jag har flyttat några gånger, tagit mig tillbaka till arbete, och sedan bytt jobb och stad några gånger. Vissa vänner har försvunnit på vägen, men jag har fått massor av nya vänner och bekantskaper. Jag har träffat fina Stefan som jag fick Matilda med, och så mannen i mitt liv, Robert, som såg till att jag faktiskt blev gift innan 40 och som gjort lilla Stina med mig:)! Så mycket kärlek jag har fått uppleva! Lyckan att bli mor, det trodde jag aldrig då för 10 år sedan...

Jag har fått skratta, gråta, svära över vardagets elände för att i nästa stund njuta. Jag har varit rädd, modig, fånig och allvarlig. Mina barn har skämts över mig, men oftast tror jag att de tycker jag är skitbra.Jag har fått tillbringa massvis med tid med de jag älskar; familj, vänner, släkt!

Så tack! Jag kanske inte gav den bästa presenten då för 10 år sedan, men du Jan, läkarvetenskapen och alla underbara under- sjuksköterskor och läkare har gett mig den allra allra bästa gåvan - livet. Tack för 10 år av liv!

/Ida

Idas ekonomiska tips

Såhär inför jul kan det vara extra svårt för många att få pengarna att räcka till. Det ska pyntas och handlas och så ska det handlas lite till. Kanske att det till och med åker ner en enkrona i tiggarens bössa. Till jul kan det vara fint att ha en buffert, ni vet de där två månadslönerna som finns på ett konto och väntar på att eventuellt få användas vid svåra lägen!?! Eftersom jag är känd för mitt ekonomiska sinne (kan vara ironi nu hörrni), och har gjort en del bra klipp genom livet (ännu mer ironi?) så tänkte jag dela med mig av lite ekonomiska tips, så håll till godo:

5. Jag rekommenderar er att inte köpa någon servis genom Fyrklövern. Jag vet en person som köpte en servis där, för att de första kuverten var så billiga. Därefter blev hen uppringd och sade glatt ja till resten av servisen i tron att det pris som uppgavs var för alltihop. Det visade sig senare att priset gällde per kuvert, och det blev en hiskeligt dyr historia. Från säker källa har jag fått höra att servisen i alla fall har använts vid ett tillfälle...

4. Utbilda er inte till något sånt där flummigt yrke där man "jobbar med människor". Det är verkligen inte där de stora pengarna finns. Nej, satsa på något annat; bli golfproffs, världsberömd DJ, porrstjärna eller något annat glamoröst i stället.

3. Köp inte träningsmaskiner! Alltså, jag har en kompis som har köpt så många olika maskiner, men inte har hen blivit mer fit för det. Hen har haft en crosstrainer, som senare byttes till ett gåband. Därefter köptes en cykel som efter sparsam användning byttes ut till ett nytt gåband. Och så någon magmaskin på det...jag vet dessutom att hen har provat alla möjliga slags tabletter/drycker/pulver som alla säger sig leda till en fantastisk kropp, men jag har då inte sett någon skillnad!

2. Bli inte lämnad, alternativt dumpa inte en partner som verkar ha ett ekonomiskt sinne. I mitt fall har det mest blivit så att mina ex börjat tjäna hutlöst massa pengar när förhållandet tagit slut. Vad är det för stil? Ett tips kan ju annars vara att ni ser till att gifta er med dessa partners så att ni roffar åt er underhållet sedan.

1. Bli för jösse namn inte sjuk! Att ligga på sjukhus är förvisso inte dyrt (i alla fall inte om någon tar hand om de räkningar som kommer hem under tiden man ligger där, om man ser till att inte ringa för tusentals kronor för att man inte har annat att göra eller man har en partner som inte dumpar en så man måste flytta till egen lägenhet då man skrivs ut som dessutom måste vara ganska stor om det råkar vara så att man har en massa hjälpmedel som ska få plats!). Det är när man komemr hem som det verkligen märks att man inte arbetar; då man ska leva på först 90 % men senare betydligt färre % av sin lön (samtidigt som man då ska betala sjukhusräkningen som kommer i en klump med den medföljande telefonräkningen som som sagt kan vara ganska stor eftersom det inte finns så mycket annat att göra på ett sjukhus) och man kanske har fått en ganska hög hyra då det kan hända att man blivit dumpad och skaffade en stor lägenhet för att få plats med hjälpmedel. Ja, ni fattar va? Har man riktigt stor otur så kan det dessutom vara så att man något år senare får över 10 000 i kvarskatt eftersom försäkringskassan dragit för lite i skatt. Nej, mitt tips till dig är att du ska skaffa en dyr privat sjukvårdsförsäkring men att du helst ska se till att inte alls bli sjuk (fast då får du i och för sig ingen utdelning på din privata försäkring...)!

Så, det var väl bra tips? Följ mina råd så ska du se att det snart finns en buffert på kontot. Och väl där kan du väl skänka en tiokrona till tiggaren utanför Konsum nästa gång?


För övrigt:

• ...har min blogg fått en följare! Det är stort, skulle vilja ge min följare en julklapp...
• ...ska jag åka och hälsa på senaste tillskottet i släkten, lilla Rosa, imorgon. Längtar!
• ...så önskar jag er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, om vi inte ses här innan dess...

/Ida