Att vara kvinna är, åtminstone för mig, som att ständigt befinna sig i en karusell av känslor. Månaderna följer ungefär samma mönster, förutom att det som i tonåren var som en bris idag mer är som en rejäl storm, ja nästan en orkan. Och varför pratar typ ingen om detta? Att vissa har pms i form av lite ont i magen, bröst som spänner eller en extra tår i ögat har jag väl hört genom livet, men det här andra, det helvetiska tillståndet är det inte ofta man stöter på. Visst, det kanske inte är något folk (kvinnor) skyltar med, men någonstans borde det ingått i sexualundervisningen så att man kunde varit förberedd, och inte gått i många många år utan att fatta att det är extrem pms som orsakar kanske inte all, men rätt mycket av turbulensen...Dessutom kunde väl någon hintat att pms kan bli så mycket värre med åren, så fruktansvärt jävla mycket värre!!!
Jag har två bra veckor varje månad, och så har jag två som inte är att leka med. En vanlig dag i mitt pms-tillstånd behöver jag gå in i mig själv, jag ältar och är sorgsen. Ena minuten alltså, för i nästa vill jag sälja maken och barnen på auktion, alternativt stänga in dem i vedboden en stund...och efter det får jag sån ångest över att jag ens kunde tänka tanken på auktionen (jag har aldrig gjort slag i saken vill jag poängtera) att jag tvångskramar barn och make, som i ärlighetens namn inte är så sugna på att kramas efter tidigare dispyt...sen hinner jag nog med någon timmes sorgsenhet till innan det är dags för grand final; då jag totalt flippar ur och skrattar hejdlöst åt ett roligt foto på facebook eller liknande. I det här läget är det mer maken som känner för att skiljas och barnen suckar åt att de fått en sån barnslig mamma.
Jodå, det är spännande att vara kvinna...
Min pms har tagit mig med på spännande äventyr. Som den gången jag blev portad från en körskola för att jag fick nog av gubbens (körskolelärarens) tjafs om att jag skulle gasa mer i uppförsbacken och därför började gasa järnet...han bad mig då att "gå hem och mogna och kom inte tillbaka till vår körskola." Eller den gången jag freakade ut på banken och inte alls ville kännas vid att jag slagit in fel kod tre gånger (precis utanför kom jag på rätta koden, och jag vände faktiskt om då och bad om ursäkt). Eller makens inte direkta favoritminne då jag läste upp min trista vegetariska meny kontra hans härliga och varierande meny för servitören. "Lyssna nu noga: linssallad. Jag upprepar, linssallad. Hur upphetsande låter det tycker du?" Servitören föreslog då att jag skulle få en potatis till, och ni kan nog själva föreställa er hur trevlig jag blev efter det förslaget...håhåjaja, det är spännande att vara kvinna.
Sen har vi den gången jag tänkte lämna varor för över tusen kronor för att expediten inte manuellt tänkte slå in siffrorna på mitt Konsum-kort som var sprucket (men hallå, jag missade ju bonuspoäng), och sen har vi dagens lilla ilskna svar i en annan Konsum-butik, då jag artigt frågade om det fanns någon toalett eftersom min 6-åring var väldigt kissnödig. Killen svarade att de inte lånade ut sin toalett till kunder, varpå jag blixtsnabbt hasplade ur mig: "då hoppas jag att hon kissar på ert golv." Ännu en Konsumaffär jag inte kan återvända till alltså...
Jodå, många utbrott har det blivit i mina dagar, Alltså, jag vet att jag har temperament även utan min pms, men jag tror på riktigt att mina hormoner spelar stor roll. Faktiskt har jag nu, vid en nära klimakterieålder, vänt mig till en läkare, och fått utskrivet medicin som läkaren hävdade kommer göra mig till ett något mindre monster i framtiden. "Man ska inte behöva ha det såhär", förklarade hon. Undrar om hon menade att jag inte skulle behöva ha det så eller om hon mer tänkte på omgivningen? Hur som helst, spänningen är olidlig...Det är spännande att vara kvinna!
För övrigt:
- ...tycker jag nog det går lite trögt med intervjuer kring min bok. Var är alla tidningar som jag låtit mig intervjuas av tidigare liksom (Annonsbladet och Hemmets journal på g dock)
- ...har jag så mycket tid nu när jag inte skriver bok längre. Önskar så att jag kunde bli lika besatt av att äta hälsosamt eller att motionera som jag var av att skriva...
- ...njuter jag av långa soliga och molniga dagar med barnen, och ibland maken, som dock mestadels jobbar. Men snart åker vi till Värmland, jippi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar