Om mig

För 10 år sedan började jag att bli sjuk, det var som att det fanns en tickande bomb i mig som några månader senare fullkomligt exploderade. Jag kom att spendera ett halvår på sjukhus. På nätterna, när jag låg ensam på mitt gula sjukhusrum och hade fruktansvärt ont, brukade jag ibland fundera på om jag skulle kunna förmå mitt hjärta att sluta slå bara genom att önska det riktigt mycket...Det gick inte. Och tur var väl det. För annars skulle jag inte sitta här idag, och skriva de här raderna. Jag hade inte kunnat gå in och titta på mina två fina döttrar (som läkarna sade att jag inte skulle kunna få!) när de sover sött eller krama om min man. Eller missbruka Brio, eller skratta mig fördärvad eller...ja, ni förstår va!?! Jag fick mitt liv tillbaka, och lever idag ett högst ordinärt liv även om jag väl inte vet om jag är särskilt ordinär:).

Det här är en opretentiös blogg! Jag skriver mest för mitt eget nöjes skull, det blir ju lite som en dagbok. Men följ mig gärna på mina turer längs "memory lane" eller i min vanliga härliga/jobbiga/stressiga/roliga vardag där jag försöker, säkert precis som ni, att ta tillvara på livets guldkorn på bästa sätt.

söndag 4 augusti 2013

Välkomna!

50 nyanser av Ida, Flamman, I vått och torrt med Ida, En rödtotts bekännelser, I huvudet på en Berner...det fanns många namnförslag på den här bloggen, som nu äntligen är på väg att utformas. Jag är ju lite efter min tid, o jag är ju väldans hopplös på datorer o att göra saker snyggt, så om ni vill se mängder av vackra bilder eller bara njuta av en snygg blogg så ska ni nog inte ödsla tid här. Inte heller om ni vill läsa smarriga recept eller ha tips på hur man uppfostrar sina barn enligt nån särskild metod (här hemma kör vi sunt förnuft). Däremot tänker jag bjuda på mig själv, ni som känner mig vet att jag berättar mycket o gärna, o ibland kanske lämnar ut lite väl mycket om mig själv...men det som händer i Idas blogg stannar i Idas blogg, eller hur:)? Och vad jag ska skriva om? Ingen aning, men det ger sig nog...varmt välkomna ska ni vara!

Ida

Upplagd av kl.

3 kommentarer:

  1. Anonym4 augusti 2013 kl. 18:38

    Oh vad kul Ida, jag läser inga bloggar men din ska jag läsa! Kram på dig! Anna

    SvaraRadera
  2. Unknown5 augusti 2013 kl. 00:39

    Tack Anna, då är du särskilt välkommen:)!

    SvaraRadera
  3. Unknown5 augusti 2013 kl. 00:40

    Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)